torsdag 30 oktober 2014

Två Disor håller vakt i Uplands bibliotek


I Holmgrenska biblioteket sitter jag och håller vakt, ena skon av och halvt vaken. Jag ser domkyrkans torn genom fönstret över taket på Göteborgs nation. Någon har satt på diskmaskinen. Någon annan spelar piano, jag tror det är en tango. Jag blir distraherad från det jag borde göra, vad det nu är.

I Roslagsbiblioteket sitter en annan Disa och håller vakt, på en get och halvt naken. Målad av Carl Peter Lehrmann och skänkt av Vera von Essen. (Jag kom däremot hit frivilligt.) Denna Disa är mer känd än mig, om henne skrevs ett skådespel. Så vis var hon att hon klarade kungen i Uppsalas gåta och kom varken åkande, ridande, seglande eller roende till slottet. Varken klädd eller oklädd, varken dag eller natt och varken under den tilltagande eller avtagande månens fas kom hon. Sedan räddade hon oskyldiga från våld och svält och blev drottning på kuppen. 

När jag var liten ville jag alltid vara drottning och inte prinsessa. Om det berodde på tidig feminism eller var ett spratt av ödet vågar jag inte svara på, Johannes Messenius skådespel kände jag i vart fall inte till. För att dra ironin till sin spets var Messenius professor i juridik här i Uppsala där jag studerar just juridik. Lustigt va?

Personen på pianot har bytt till jazz nu och jag återvänder till en bok i köprätt. Så kan det vara en vanlig dag på Uplands nation när Disa och Disa vaktar ett rum var. Den ena halvt naken och den andra halvt vaken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar