Den gamle lyktgubben

Det hände sig så en dag i april att en lyktgubbe mötte en vacker ung kvinna i sin skog. Det var länge sedan han haft ett offer, och han fnissade lite för sig själv. Bäva inför min makt, tänkte han men sa just ingenting utan höjde sin lykta för att förvrida synen på henne så att hon gick riktigt vilse. Men kvinnan bara skrattade och virvlade runt ett helt varv så att han såg ryggen på henne. Den var helt ihålig.
– Jaså, sa lyktgubben, jag har alltså fått besök av ett skogsrå i min skog. Du ska veta att jag blev mäkta besviken för det är sällan någon människa förirrar sig in hit och jag tänkte att jag äntligen skulle få mig ett offer.
Skogsrået tyckte synd om den gamle lyktgubben och sa:
– Jo, jag förstår minsann att du blir besviken. Det är sant att människor sällan går ut i skogen i dessa tider, men det gäller att vara lite progressiv.
– Prog vadå? undrade lyktgubben.
– Progressiv, svarade skogsrået, det gäller att ha en game plan för det nya millenniet, så kan man få många offer än idag.
Lyktgubben förstod inte riktigt vad skogsrået pratade om, men det lät lovande så han nickade.
– Vad ska jag göra då.
– Har du försökt med geocashing?
– Vad är det?
– Jo, det är som en skattjakt. Människorna gömmer en loggbok någonstans och postar sedan koordinaterna på nätet så kan man söka upp den via GPS. Jag är med på ett forum där man kan lägga upp sånt och det är så kuuul! Och så ligger jag där och väntar när de kommer jagande och sen...
Skogsrået fnittrade och kastade med sitt långa hår, men lyktgubben var förvirrad.
– Ursäkta, vackra skogsrå men jag förstår fortfarande inte vad geocaching, GPS, eller forum är. Koordinater tror jag jag har hört talas om någon gång.
Skogsrået suckade.
– Orienteringstävlingar då, du kanske kan få någon att anordna en sådan och sedan flytta skärmar och så.
– Men hur gör man det?
– Utlys en på nätet!
– De enda nät jag har är spindelnät.
Nu hade skogsrået tröttnat.
– Ja, du har spindelnät i skallen. Hopplöst passé. Förra millenniet ringde och ville ha tillbaka sin teknik, eller den skulle om du hade en telefon.
Skogsrået vände sig om och sprang med lätta steg iväg och lyktgubben suckade lite, satte sig ned på en stubbe och såg medan hennes ihåliga rygg försvann mellan träden.