Jo, jag vet, det är inte vackert. Över lag är jag totalt oestetisk. Det är därför jag skriver och inte målar eller något. Gott var det i alla fall.
Varje dag är inte en bra dag. Det började som den där bröderna Marx-scenen där alldeles för många ska tränga in sig i en liten skeppshytt. Den här gången var det dock 60 juriststuderande och en lärare som skulle tränga in sig i ett rum som knappt rymmer 30. Hem igen för lite mat och plugg, men det gick inte särskilt bra med det senare då jag utvecklade akut mensvärk. Sedan var det dags att ta sig på en föreläsning om kommission. Tillbaka hemma rör jag ihop en kladdkaka och kollapsar framför ugnen i smärta och sötsug. Får höra att jag ser ut som ett poster child för mensvärk. Får sedan i mig min kladdkaka och blir lite gladare. Sent omsider lyckas jag plugga lite och skriva några sidor på min kortroman. Tänk vad svårt livet kan vara ibland och tänk hur mycket bättre det blir av kladdkaka.
P.S. Dessutom lyssnade jag lite på Författarpodden. Den är riktigt intressant så om någon har missat den kan den vara värd att kolla in D.S.
Mmm, kladdkaka kan bota det mesta!
SvaraRadera