Jag inser att min roman håller på att utvecklas till ett pussel, eller kanske ett collage som jag såg att någon skrev. Att skriva ca 1600 ord om dagen är hittills inget problem, men i kombination med att jag inte har någon vidare planering blir resultatet att jag sprutar ur mig lösryckta scener som jag binder ihop med meningar som: och så hände det och det.
Jag väljer att se positivt på det hela. Jag kommer sannolikt att klara nano och jag kommer ha väldigt mycket att jobba med när jag blir klar men jag lär bli tvungen att skriva ut allt och bokstavligen pussla ihop det och skriva om och fylla i.
Jag älskar pixabay.
Vad jag har lärt mig hittills av NaNoWriMo:
1. Ha en planering.
2. Ha en planering.
3. Ett dåligt utkast till en roman kommer att bli sämre än ett dåligt utkast till en novell helt enkelt därför att det finns mer att hålla reda på i en roman.
4. Författare är coola.
5. Ha mer än en rolig karaktär uttänkt från början. (Hör ihop med 1. och 2.)
Känns som om det kan vara bra med ett övergripande synopsis. Lycka till, det är ju ingen redovisningsplikt, ta det som en kul grej och sen är det bara att ta vara på det du skrivit och redigera i efterhand. Grejen med nanowrimo är väl att man kommer igång helt enkelt!
SvaraRadera